Öresunds Översättningsbyrå

  Poul och Kerstin Hansen, av Kammarkollegiet auktoriserade translatorer till respektive från danska 

Start

Målsætning

Specialiteter

Erfaring

Anbefalinger

Medlemsfor.

Kontakt os

 
 

 

Vores populære faktasider:

 

Specialordbøger

Unik oversigt over næsten alle svensk-danske ordbøger online (mere end 150 specialordbøger med over 300.000 opslagsord)

Sprogforbistring

Eksempler på sprogforbistring mellem dansk og svensk

Kulturforskelle

Beskrivelse af nogle klassiske kulturelle forskelle mellem danskere og svenskere

Online oversættelse

Gratis online oversættelse mellem dansk og svensk via InterTran (kun grovoversættelse)

 

Direkte links til vores svensk-danske online-ordbøger:

Bilteknik

Beklædning

Botaniske termer

Byggeteknik

EU-ord

Fuglenavne

Hverdagsord

Kemikalier

Kontormateriale

Landbrugsord

Levnedsmiddelord

Lystfiskerord

Medicin

Naturtypearter

Plantenavne

Socialordbog

Sproglige faldgruber

Svampe/laver

Svejseteknik

Ungdomssprog

Værktøj     

 

Klik her for søgefunktion til ordbøgerne

 

 

 
 
 
 
 
 
 

Om många förbud i Sverige, stela, vidsynta svenskar och gemytliga, elaka danskar etc.

 

Svensken utvecklar energi, endast när det gäller att hindra en sak, säger Strindberg. Detta är en af de bittraste sanningar, som någonsin sagts om vårt folk, men en sanning är det.

De folkrörelser, som vinna mest anslutning i vårt land, äro gärna de, hvilkas syften äro negativa.

Förbud! Förbud! -- det är en älsklingsfordran och ett universalmedel mot allt ondt i Sverige.

Sker någon förbrytelse, strax skall man i våra tidningar finna en hel rad insändare, som fordra inskränkningar i friheten för hela den klass eller grupp, som brottslingen tillhör. Och så inbillar man sig hafva kommit till roten af det onda.

*

Ofta förefaller det, som om svensken kände sig rent plågad af att någonting uträttas. Med verklig hänförelse är han med om att hålla igen.

Detta är ett elakt drag. Det sammanhänger kanske med vårt folks stora fördärf: afunden.

*

Förbud! Förbud! Ibland går det till det rent löjliga, -- när äfven den svenska bristen på psykologi kommer med i spelet. Låt oss taga ett litet exempel, som i all sin obetydlighet dock är belysande nog.

I en af våra större landsortsstäder hände på 1890-talet, att några skolgossar beredde sig tillfälle att stjäla i ett af stadens konditorier. Föröfvarna upptäcktes och bestraffades vederbörligen. Och så utfärdade rektor ett högtidligt förbud för skolans samtliga lärjungar att någonsin mer -- besöka detta konditori!

*

Gentemot främlingar är svensken någonting helt annat än mot landsmän. Med främlingar är han fri och otvungen, välvillig och intresserad; då vågar han vara helt enkelt människa.

I regeln vill han aldrig främlingen något ondt. Till och med i den ekonomiska konkurrensen är svensken då städse ytterligt hänsynsfull. Har han segrat, är han strax redo att, i onödan, ge hälften af segerns resultat till spillo genom kompromiss.

*

Dansken håller icke alltid på sin värdighet, men städse på sina intressen. Svensken är mycket noga med värdigheten; intressena komma i andra rummet.

*

Det viktigaste för en svensk är ej att nå hvad han önskar utan att alla konvenansens fordringar iakttagas. Sker blott detta, har han i det fallet intet att förebrå sig, -- så tar han lugnt emot ett resultat, som är motsatsen af hvad han afsett.

Att energiskt -- i nödfall med frånseende af konvenansen -- söka vinna hvad man åstundar, det gör sig svensken icke skyldig till, annat än när han arbetar för främlingar, och allra helst för Sveriges fiender. Då kan till och med svensken blifva hänsynslös.

*

Ifrig och energisk kan svensken vara, när han får kämpa för främmande intressen.

När han arbetar för Sveriges sak, blir han tveksam, misströstande, skeptisk.

*

Gent emot en främling har svensken alltid udgon égard. Blott en landsman kan vara fienden sans phrase.

Med fanatism kämpar svensken aldrig annat än mot svenskar.

*

Det berättas alltid -- särskildt med förtjusning i Norge -- att en främmande diplomat skall ha kallat Sverige »det land, där endast medelmåttan lyckas».

Huru pass mycken sanning som kan ligga i denna karakteristik, är svårt att säga. Sant är nog, att fullt medborgerligt förtroende åtnjuter i vårt land endast den som kan

göra blott hvad alla andra kunna. Den som kan göra något mera är alltid misstänkt och blir lätt varg i veum.

Men fråga är, om ej förhållandet är ungefär detsamma litet hvarstädes. Öfver hufvud lär det väl i hvarje land vara så, att medelmåttan har åtskilliga utsikter att komma fram i världen framför originaliteten.

Skulle förhållandet vara i någon mån särskildt utmärkande för Sverige, så sammanhänger det väl med vår brist på psykologi. Vi älska i allmänhet icke kantiga och originella människor i Sverige, -- om de ej roa oss.

*

Svensken är en underlig blandning af idealism och realism, af sentimentalitet och hårdhet.

Detta sammanhänger med hans fantasi. Han är realist och kan blifva hårdhjärtad i fråga om hvad han har framför sig, men han är idealist och sentimental i fråga om hvad han ser på afstånd.

*

Svensken underordnar sig mycket lätt en öfverlägsen personlighet.

I viss mån ligger häruti en -- berättigad eller oberättigad -- misstro till eget omdöme.

Men detta frivilliga underordnande innebär också ett storslaget drag, som förklarar en god del af vårt folks lysande historia.

*

Dansken är intim och gemytlig -- men elak.

Svensken är stel och likgiltig, men icke elak -- när han ej blir det på grund af bristande psykologi. När svensken handlar orätt, är det ofta därför, att han är oförmögen att

fatta ett något mera kompliceradt exemplar af släktet Homo och ej heller bryr sig om att söka komma underfund därmed.

*

Dansken arbetar alltid med blicken skarpt fäst på hvad han har för händer, -- svensken halft frånvarande, med tankarna någonstans långt borta.

*

I Norge tror man att allting är hjälpt med stora ord, i Danmark med klyftiga ord, i Sverige med vackra ord.

*

En svensk talar mycket gärna om hvad han tänker göra -- ty detta står för honom i fantasiens glans.

Och när, helt naturligt, en stor del af detta ej förverkligas, så räknas han ej sällan såsom en overksam skräflare.

Men man glömmer, att han mycket sällan talar om hvad han verkligen gör och redan har gjort. Ty detta står sällan i någon glans för honom själf.

Så gäller både om den enskilde och hela vårt folk, att de mångfaldiga gånger uträttat storverk och glömt det själfva -- under jagande efter skuggor.

*

Allt som ligger nära, ser svensken oredigt och dunkelt och betraktar det med en viss misstro. Allt aflägset ser han stort och klart och gärna med en hänförd beundran.

Därför är svensken alltid storslagen och vidsynt, när han bedömer främmande folk, och alltid småsinnad och trångsynt, när han bedömer hvad som är svenskt.

*

De olika folkens lynne framgår ganska klart af det sätt, hvarpå de uppträda i främmande land.

Tysken på resa är alltid vetgirig och oftast entusiastisk; svensken stundom vetgirig, ofta entusiastisk, alltid imponerad; fransmannen likgiltig, längtar hem; engelsmannen alltid herre öfver situationen, oftast likgiltig; dansken öfverlägsen, med ett köpenhamskt »grin» öfver allt och alla.

 

Copyright © 2007, Öresunds Översättningsbyrå, webmaster Poul Hansen